Summering av kursen i Pedagogisk dokumentation med IKT stöd.

Kursen i pedagogisk dokumentation med IKT stöd har för mig bidragit till en ökad kunskap om olika verktyg för optimala förutsättningar för elevens lärande samt utveckling av undervisning och verksamhet. Det jag främst tänker på är pedagogisk dokumentation och portfolio, och de reflektioner och analyser som här hör till, som verktyg i ett systematiskt kvalitetsarbete. De digitala verktygen var inte nya för mig men jag har hanterat nya sätt att använda dessa i dokumentationen, främst då podcasten. Att spela in det som sägs ger, förutom intresserade elever, möjlighet till att tillsammans reflektera över vad som sagts både med eleverna och kollegorna. Tidigare har jag oftast analyserat och reflekterat på min egen kammare. Emsheimer, Hansson, Koppfeldt (2005 ), menar att en vital del av reflektions-processen som lärprocess syftar till att sammanföra element som inte omedelbart visar sig tillsammans. Vi kan tillsammans göra fler synvändor än de som framträder vid den enskilda reflektionen.

         Min erfarenhet är att personalen upplever de kollegiala samtalen viktiga och givande men känner sig stressade över att det är så mycket vi ska hinna med på våra möten. Det har därför varit bra för oss av vi strukturerat upp våra möten och lagt en agenda över terminen för att verkligen göra det som känns angeläget och är viktiga måsten. Vi har även skapat en samtals mall som ska kunna användas vid olika typer av möten. Mallen innehåller rubriker som omfattar; Uppföljning av förra mötet, Dagens möte, Information mellan grupper, Elevhälsoarbete, Reflektion/analys av dagens möte (Tankar, känslor), Inför nästa träff;Uppgift:, Beslut samt nästa mötes samtalsledare och dokumentatatör.

         Det har alltid varit viktigt för mig att i undervisningen lyssna in eleverna för att få dem delaktighet och ha inflytande över sin skolgång. Bästa möjliga lärande sker i en miljö där det finns ett tydligt ledarskap, menar Hattie (2009), och att genom eleven kan påverka hur hen lär samt kan visa sina kunskaper motiverar till goda arbetsinsatser. Jag vill visa eleverna tillit genom trovärdighet, återkoppling, och nyfikenhet, där mina krav går hand i hand med deras förmåga till ansvar över sina insatser.

         Ledarskapet är vad jag nu vill ytterligare utveckla för att än mer förstå hur min undervisning och mitt förhållningssätt till eleverna kan bidra till deras förståelse av vad och varför vi behöver de kunskaper som läroplanen innefattar. I min roll som utvecklingspedagog och process ledare kommer jag att i arbetslaget driva arbetet med betydelsen av delaktighet och inflytande samt lyfta portfolio och pedagogisk dokumentation för att undersöka om detta kan vara verktyg för ett hos oss bättre systematiskt kvalitetsarbete än det vi har idag. Vi jobbar idag med att utveckla våra LPP i olika temaområde och jag kan se dessa likväl som portfolion som utgångspunkt för den pedagogiska dokumentationen och för kollegiala samtal.

Portfolio

Portfolio

Nedan ska jag, med hänvisningar till litteratur/webföreläsningar, redogöra för portfolio som pedagogisk metod och hur jag använder den i min pedagogiska verksamhet.

Som pedagog har jag ansvaret att tillsammans med kollegor och elever dokumentera och följa upp verksamheten samt elevernas lärande och utveckling. ”Dokumentationen ska vara ett underlag för våra reflektioner kring det som skett för att vi ska kunna ta nästa steg” (Lenz Taguchi 2013:118). Portfolio och portfoliometodik kan ses som ett verktyg att utveckla elevens kunskaper och förmågor medan pedagogisk dokumentation syftar till att utveckla verksamheten. Att arbeta med portfolio innebär att eleven genom hela skoltiden dokumenterar och reflekterar över sin utveckling vilket ger delaktighet och inflytande i utvecklings-processen. ”När personalen utgår från barnens och elevernas förutsättningar, behov och intressen läggs grund för deras inflytande. Barn och elever är viktiga resurser i arbetet med att planera, följa upp och utveckla verksamheten. Därmed ökar även möjligheten att få ett bra underlag till den gemensamma analysen av måluppfyllelsen och utvecklingsbehoven (Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete, 2012). Genom portfolioarbetet ges eleverna möjlighet att över tid se sitt lärande, utöva självvärdering och bedöma sina prestationer genom att kommunicera denna med kamrater, pedagoger och föräldrar.

1997 fick jag förtroendet att som barnskötare ansvara för en förskoleklass med 16 elever. Det var vid denna tid som portfolio på vår skola blev ett verktyg för elevernas dokumentation av sitt lärande de första sju åren i grundskolan. Under flera år arbetade vi med att utveckla och fördjupa oss i Portfoliometodiken och deltog i föreläsningar av bl.a. Helena Moreau och Steve Wretman. Roger Ellmin beskriver i sin föreläsning, på webben (150106), två olika typer av portfolio, en som fokuserar ämne och social utveckling och en som fokuserar förmågor. Den senare skulle vara intressant att se närmare på men har inte varit vår utgångspunkt hitintills.

Enhetens pedagoger deltog inledningsvis i samtal om hur vi kunde knyta portfoliometoden till aktuella styrdokument och hur vi såg på syftet med portfolio, vad den skulle innehålla och hur arbetsgången kunde se ut över tid. Vi ställde oss frågan; Kan eleven förvärva kunskaper om sin egen kunskapsprocess (metakognition) med hjälp av detta verktyg? Nuvarande läroplan påbjuder att; Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och andras bedömningar i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna (LGR11: 2.7). Detta ville vi uppnå med hjälp av portfoliometodiken. Då vi för den tiden infört datorer i undervisningen funderade vi mycket på vad som företrädelsevis skulle kunna ingå i en analog respektive digital portfolio.

Vi kom överens om att skapa en portfolio som hade en analog och en digital del vilken inledningsvis skulle se ut som följer:

År F-3 Svenska, tala/ läsa / Skriva / Bild, självporträtt

År 4-6 Svenska, tala/läsa/ Skriva /Bild, självporträtt / Engelska, tala/läsa / Slöjd (från år 3).

I den digitala portfolion gavs möjlighet att dokumentera läsning, musik, slöjdbilder och idrottsövningar med hjälp av ljud och film inspelningar samt foton.

Detta skulle alla göra med sin klass och om man ville kunde man lägga till fler ämnen.

Arbetsgången var att under läsåret dokumentera och samla på sig sina arbeten i en samlingsportfolio vilket en gång per termin skulle utgöra urval till visningsportfolion.  Detta beskriver Roger Ellmin  i sin föreläsning, på webben (150106).

I valet av vad som ska dokumenteras i visningsportfolion ges eleven förtroende för hens kompetens att ta ansvar för vad som visar på hens utveckling och vad som kan vidareutvecklas. Detta utan att man som pedagog för den skull lämnar eleven åt sig själv. Det är en tillit som visar pedagogens syn på det kompetenta barnet där pedagogens krav på självständighet ska svara mot elevens förmåga till eget ansvar. ”För att skapa tillit måste pedagogerna ge barnen ansvar och makt över sitt ett lärande. Genom att alltid sträva efter att koncentrera sig på barnens positiva sidor- det de klarar av och är duktiga på- och inte det negativa, läggs grunden för en tillit”(Lenz Taguchi 2013:109).

Urvalen till visningsportfolion reflekteras genom samtal, med kamrater/pedagog, om varför man valt just detta arbete, vad man upplevde sig lärt eller utvecklat. Urvalen kan även vara arbeten eleven känner sig mindre nöjd med i avsikt att markera vad hen vill utveckla vidare och i dessa ämnen formulera nya mål i sin Individuella utvecklingsplan. Urvalen fungerar även som ett samtalsunderlag vid utvecklingssamtalen. Vid reflektion tillsammans med pedagog och föräldrar skapas en vidare förståelse för vad i urvalen som är bra och vad som kan utvecklas. Detta i sin tur skapar motivation då eleven själv, och/eller med hjälp av pedagog och föräldrar, utifrån sina förutsättningar kan påverka hur hen kan arbeta med sina utvalda mål. Emsheimer, Hansson och Koppfeldt menar att man i praktisk reflektion ser sig angelägen om att klargöra antaganden och förutsättningar för undervisningen. Här övervägs värdet av uppnåendet av utbildningsmål kontra lokala mål ”(2005:70).

Min erfarenhet av att arbeta med portfolio och portfoliometodik är ett förhållningssätt där elevens delaktighet och inflytande över sitt lärande är centralt. Ett verktyg med utrymme för såväl individuella olikheter som för olika lärstilar.  Målet är ökad förståelse för hur jag lär mig lära och kritiskt förhålla mig till lärandet, värdera min insats samt kommunicera hur jag tänker kring olika arbeten och processer samt förmåga att planera och sätta upp mål för vidare utveckling. 

Referenser:Emsheimer, P., Hansson, H. & Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg förlärande och förändring i förskolan och skolan. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.)Malmö: Gleerup.Sverige. Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete: för skolväsendet. Stockholm: Skolverket.You Tube. Ellmin, R  föreläser om Portfolio och Portfoliometodik. 150106 https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded....