Reflektioner och tankar kring Allmänna råd systematiskt kvalitetsarbete

Så tydligt det blir hur utvecklingsarbete med systematisk dokumentation kan knyta samman planering, genomförande, uppföljning och analys i denna skrift.

Jag har länge, i mitt arbete, saknat systematiken på så sätt att analysen/ utvärderingen faktiskt legat till grund för den fortsatta planeringen. Planerar gör vi, ibland snabbt i tanken, ibland vid kaffeautomaten där vi träffar en samverkande pedagog, ibland mer omfattande genom pedagogiska lokala planeringar där både språk, innehåll och kunskapsmål utgår från styrdokument och refereras därtill. Utvärderar gör vi termins eller läsårsvis vissa utvalda delar men där tar det stopp. Efter sommaren då nya planeringar upprättas utgår vi sällan från de erfarenheter som utvärderingar och analyser visar. Varför är det så? Som jag nu tänker handlar det om att det inte finns någon systematik, ingen modell som vi problematiserat, förstått och gjort till vår egen. En modell som kan användas för flera olika ändamål. Det är oerhört många olika områden som ska rulla på och säkerställa utveckling både för individ, grupp och enhet och där måste vi välja vilka områden som i olika perioder ska prioriteras för att bedöma utvecklingsbehoven samt säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet för eleverna.

Förutsättningar för ett kontinuerligt, aktivt systematiskt kvalitetsarbete innebär för mig, och jag får stöd i skriften, att det finns:

- En tydlig ledning som informerar, ställer krav, ger förutsättningar och kräver ansvar från sin personal.

- Rutiner som underlättar arbetet med dokumentationsmallar för mötesprotokoll, pedagogiska kollegiala samtal med forskningsanknytning samt utvärderingsverktyg med tydligt koppling mellan planering, genomförande, uppföljning och analys där det cirkulära förfaringsarbetet är tydligt. ”Se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå (Systematiskt kvalitetsarbete- för skolväsende s.35).

- Arbetslagsmöten med tydlig samtals struktur dit alla kommer väl förberedda på innehåll, med samtalsledare och dokumentatör och tydligt namngivna protokoll ska vara tillgängligt på en för alla välkänd plats.

”Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling” (a.a. s.12).

På vår skola bedrivs ett utvecklingsarbete om delaktighet och inflytande. Det har varit svårt att få igång ett engagemang trots att alla valt att delta. I skriften kan jag se några förutsättningar till ett framgångsrikt utvecklingsarbete vilka vi delvis förbisett.

”Beslutet behöver fattas utifrån enhetens gemensamma analys och bedömning av vad som ska utvecklas under t.ex. det närmaste året men även sett över en längre tidsperiod. På så sätt blir behoven väl förankrade i organisationen och möjligheterna ökar för utvecklingsarbetet att bli en del av det dagliga arbetet ”(s.34). Det jag nu tänker att trots att alla var positiva till utvecklingsarbetet då vi blev tillfrågade, så hade vi inte gemensamt genom analys av verksamheten kommit fram till detta område, det presenterades utifrån resultat av en kommunenkät som vi bättre kunnat bearbeta för att göra valet mer vårt eget.

“Rektorn behöver därför ha en dialog med personalen om vad enhetens insatser ska leda till och om vad som är realistiskt att uppnå̊ […] För att utvecklingsarbetet ska få effekt måste personalen se det som en integrerad del av det dagliga arbetet” (s.34).

Genom att mer grundläggande förbereda inför utvecklingsarbetet hade det kanske inte tagit så lång tid innan alla kände sig delaktiga och mer insåg värdet i uppgifter, litteratur och samtal. Nu, ett halvår in i arbetet växer förståelse och engagemang och vi inser mer och mer betydelsen av dokumentationens och de kollegiala samtalens betydelse för analys och progression.