Vad berättas om mig? Bente Svenning

I kursen pedagogisk dokumentation med IKT stöd läser jag nu en bok av Bente Svenning. Den heter ”Vad berättas om mig?” och behandlar bl.a. begreppen barnperspektivet och barns perspektiv. Hon skriver bl.a. att i den pedagogiska dokumentationen har dialogen en central plats. Hon refererar till Lenz Taguchi som skriver: ”Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barnen emellan och pedagoger emellan” (2003:15). Jag tänker utifrån detta på vårt arbetssätt att den dokumentation vi tillsammans för en dialog kring är dels barnens teckningar och tankar, dels intervjun i vilken vi kan få syn på elevernas tankar som berikar de vuxnas förgivet tagande och får ett bredare underlag att jobba vidare med. Det har blivit tydligare för mig att av respekt för barnen alltid tillfråga dem innan jag delar deras dokumentation med andra, oavsett om det är internt eller externt.

Vår skola bedriver ett utvecklingsarbete om lärmiljö och inflytande. Utifrån elevernas tankar om vad de behöver för att lära och må bra ska vi i vår klass undersöka om detta ett: ligger i linje med styrdokumenten och två: om vi rent praktiskt kan genomföra det.

Jag tänker att den dokumentation vi samlar på oss, teckningar, text och inspelade samtal, ligger till grund för analys och reflektion med både elever och vuxnas med syftet att leda arbetet framåt. I denna text beskriver jag vårt arbete så här långt med några referenser från Bente Svennings bok för att koppla ihop praktik och teori.

Efter att jag med hjälp av elevernas teckningar sammanställt deras önskemål såg listan ut som följer:

X  Bokstäver

X Böcker så att jag kan lära mig läsa

Siffror så att jag kan svara på mattefrågor.11

(Timglas så att man kan mäta tid.)

X Mat

X Bord och stolar

X Lådor att ha mina saker i

X Bokhylla till faktaböcker och sagoböcker

X Klippa

/ Baka 111111

X Dator och IPad

/ (Det ska vara fint, mysigt och intressant.)

/Ett akvarium.11111

X TV

X En fröken

X Glasögon så att jag ser bättre

X En tavla som det visas saker på som jag kan härma

/TV-spel 11111

/ Jag behöver gosedjur om jag blir lite saknig.1

/ En hylla för fina saker.11

X Sol

X Skog, där jag kan träna min kropp

X Rast och frisk luft

X Pärlor och pysselmaterial

/(Ett färgglatt klassrum.)

Med eleverna kopplar jag tillbaka till deras önskemål, vilka läses upp i Skolstil 2. –Det ville jag! –Det ritade jag! Ropar barnen när de hör sina val. Kryssen i listan betyder att eleverna upplever att detta har vi redan i tillräcklig grad och snedstrecken vill de arbeta vidare med. Som pedagog avgör jag att det blir för många olika saker att fokusera på så genom omröstning väljer vi ut tre saker genom att barnen får göra två val. Svennings skriver att:” Barns rätt till medverkan enligt barnkonventionen och barnomsorgslagen innebär att barnen ska ges möjlighet att göra sig hörda, men det är inte någon naturlig konsekvens att vuxna därmed får mindre ansvar. Många anser tvärtom att betoningen på medverkan främjar viktiga ansvarsfrågor. […] För det första får de vuxna ansvaret att lyssna på barnen och kan inte hävda att det endast är de vuxnas åsikter som ska räknas. För det andra måste de vuxna ta på sig ansvaret att bedöma hur mycket inflytande som är rimligt, betydelsefullt och/ eller försvarligt att ge varje barn i olika situationer”
 (s. 58).

Vi sätter streck för varje val och resultatet blir :

Baka, sex röster

Akvarium, fem röster

TV- spel, fem röster

De övriga valen får vila under tiden vi fördjupar oss i dessa tre såvida inte något av de övriga passar bättre i de LPP vi ska skriva inom lärmiljö och inflytande tillsammans med GR.

Här befinner vi oss nu: Utav dessa tre förslag har barnen nu fått rita det val som de prioriterar och skriva ner vad de tror att de lär sig genom att jobba med detta val. På så sätt tänker jag att vi kommer att jobba i tre grupper med de olika valen. 

Två av barnen har blivit intervjuade av mig för att jag ska förstå mer hur eleverna tänker. Bente Svennings belyser i sin bok barnperspektivet, dvs den vuxnes perspektiv och förståelse av barnet och dess intentioner och barnets eget perspektiv, dvs barnets perspektiv utifrån dess kunskaper och erfarenheter (s.45).

När jag lyssnar på barnens svar i intervjun upptäcker jag att de till viss del har andra tankar än jag om vårt arbete, tex. faller de tillbaka på önskemål om siffror och matematik. Jag funderar på om jag kan koppla ihop det med mina tankar om bakning som ett praktiskt verktyg för ökad matematisk kunskap. Flickan i intervjun nämner förutom vikten av att kunna läsa recept att man måste lära sig om mått. Att man kan lära sig både bokstäver och siffror genom TV-spel får jag veta och genom att införskaffa ett akvarium kan vi lära oss om hur fiskar lever och hur deras skelett ser ut. Allt detta inom ramen för målen i läroplanen . I intervjun kommer det även fram att det är viktigt för barnen att få ett färgglatt klassrum och hur det skulle kunna gå till att göra det. Mitt mål är nu att barnen i de olika grupperna ska utmanas att se kopplingar till dessa lärandemål och förstå att de är delaktiga och har inflytande över sin skolsituation. Jag hoppas och har som intention att möta dem i deras tankar och lära oss nya saker på vägen oavsett om vi kan uppnå våra önskningar eller inte.